Dagbok 2005
I skrivande stund ligger jag helt utslagen i en fåtölj. Utslagningen beror på att det är rackarns varmt idag, drygt 25 grader i skuggan närmare bestämt. Imorse, då det fortfarande var ganska behaglig temperatur, åkte vi iväg till Tollarp för att tävla. Dagen började lite ostadigt...med att matte körde fel, men vi kom in på rätt 'spår' och kom rätt till slut och hann rasta. 25 startande ekipage var där och vi fick starnummer 11. Vi deltog således i platsliggning nr. 2 och jag la mig ner och 'surfade' lite, som matte brukar säga när jag nosar i vädret. Men denna gång surfade jag så mycket att...vips...så satt jag upp! Brukar aldrig göra så....men idag gjorde jag det. La mig pliktskyldigast ner igen men det hjälpte visst inte. ;o) Sedan hann det bli fikapaus innan det var vår tur att göra resten och vid det laget strålade solen rackarns varmt på oss. Jag fick duscha flera ggr med en blomspruta, men det hjälpte inte riktigt. Jag var lugnt sagt loj och totalt ointresserad av att fjanta runt på en stekhet appellplan. Vi började iallafall med linförighet (vilket gick sådär), fria följet gick inte alls och när vi kom fram till 'läggandet under gång' ville jag inte ens sätta mig i utgångsläget. Nope, tvärvägrade. Ville inget mer så matte, den IBLAND kloka varelsen, tackade för oss och vi valde att gå tillbaka till husse och skuggan. Men som sagt, även denna korta insats tog på krafterna så nu känns det inte som om jag kommer att göra så mycket mer denna dag...förrutom att njuta i min fåtölj och möjligen bevaka grillen lite senare ikväll... :o)
PS: Detta var vår tredje tävling i lydnadsklass I och vi kuuuunde ha knipit ett LP1, men så blev det alltså inte. Nya tag en annan dag! :o)
Oj, var ska jag börja? Jo, jag kan väl börja med att berätta att vi den här terminen (feb-maj) har gått kurs, Lydn. B. Kursen avslutades den 31:a Maj och vi har bl.a. lärt oss apportering, fjärrdirigering och hopp-sitt-hopp. Vi har kört vidare med lydkl.I-momenten men har alltså även börjat med momenten i kl.II och appell. I tisdags var det som sagt var avslutning och vi hade en s.k. avslutningstävling. [Helt ödmjukt:] Behöver jag berätta vem som vann? Ja, det måste jag ju: VI! :o)))
På pallen tillsammans med våra kurskompisar Leif -Trolle och Mats -Frasse.Foto: Vår hjälpinstruktör Marika L.
Den 2:a Juli ska vi tävla 'på riktigt' i Tollarp och förhoppningsvis ta vårt LP1. Och går det bra får vi väl smygstarta lite i 2:an.
Vidare kan jag berätta att mitt dagis ska säljas och om det tycker vi inte! Jag trivs så bra där med dem på Fåraboda, så det känns tråkigt att de ska sluta. Men de har sagt att de helst säljer gården till någon som tar över rörelsen, så se hit duktiga hundmänniskor! Gården är mysig och man har pool! Se annons här:
http://www.hemnet.se/a.asp?id=2987108&q=1&s=4
Vi hoppas verkligen att någon duktig människa tar över stället och fortsätter att driva det som de nuvarande ägarna!
Annars är det mesta sig likt; vi är friska och krya och åker då och då iväg på utflykter av olika de slag. Fast förra helgen blev jag lite besviken...matte & husse åkte iväg UTAN mig! Jag fick visserligen bo på Fåraboda, vilket som sagt var inte är dumt det heller, men ÄNDÅ! Matte och husse åkte nämligen till Linköping över helgen där husse skulle få sin 30-årspresent. Ja, han fyllde år redan den 31:a Mars men presenten kunde han inte få förrän den 28:e Maj. Han fick nämligen en s.k. steg 1-kurs i formelbilskörning, så husse var m.a.o. iväg och 'rejsade'.
Husse 'rejsandes' i en Formel Renault på Sviestabanan i Linköping.
Glad att han kom hem 'hel'! Men de som var allra mest glada var nog husse och matte över att se mig igen! :o) De har aldrig varit 'utan mig' i 3 dagar (två nätter), så de blev jätteglada att se mig igen! Ja, jag med så klart! :o)
Den här 'Natinaldags-helgen' har vi haft långledigt och bara myst tillsammans. Idag har jag fått spåra och om du tittar på bildserien (på startsidan) så är de tre sista bilderna från dagens utflykt. Nej, nu måste jag gå och se så-snäll-som-bara-jag-kan-se-ut-snäll...m&h ska nämligen äta hamburgare... :o)
Ha det bra!
Tänkte krafsa ner lite av det som hänt på sistone. Bildmässigt blir det en kontrasternas dagbok, från helg till helg - den ena "sommarbilder" vid havet, den andra riktig vinter! Den här helgen har det varit underbart vinterväder och vi har varit ute och promenerat i solen. Se nedan.
Men veckan började med riktiga ovädersdagar...vår lydnadskurs (lyd. B) tvungen att ställas in (då det var riktigt snöoväder) och på vägen till och från jobbet såg matte och husse flera bilar i dikena.
Förra helgen var hela familjen bjudna på inflyttningsfest hos Björn, Sofie och Sixten - som har skaffat eget hus i Ängelholm. Det var skoj att busa med Sixten igen och det blev en riktig långhelg då vi sov över i deras hus. På söndagen gick vi på promenad nere på stranden vid Klitterbyn. Det var så vackert men BLÅSIGT! :O)
Vilken dag! Det kändes nästan som i Jämtland. :o)
Drutten poserar på en sten och spanar in mot buskarna efter
kaninerna - som har egna stigar, för att inte säga vägar i snön.
Så här såg vägen till klubbstugan (Åhus Bk) ut i torsdags kväll.
Vägen går aldeles invid träden...
Kontrast - strandbilder från Klitterbyn på västkusten, förra helgen.
Mouseover för schnauzerbus på stranden.
Det var underbart vackert och vovvarna busade av hjärtans fröjd.
Mouseover för mera schnauzerbus.
Vindstruten. :o)
Och på tisdag kan vi förhoppningsvis fortsätta med vår lydnadskurs som vanligt igen. (Har bara hunnit ha ett kurstillfälle ännu.) Jupp, det var allt för denna gången folks. Ha det gott!
Idag var jag alltså tillbaka på dagis igen. De har varit utan ström (och därmed utan värme och vatten) hela förra veckan så de kunde inte ta emot några vovvar då. I lördags fick de lyckligtvis tillbaka strömmen och kunde öppna dagiset idag. Förra veckan tillbringade jag istället hos m&h's kompis Per som är hemma och skriver sitt ex-jobb. Eller nåja....förra veckan fick han nog inte så värst mycket gjort... :o) Jag lyckades finta honom rätt ofta och fick på så sätt gå ut några ggr extra...och när jag inte lyckades med det buffade jag till mig lite bus. Kanske kan jag i sammanhanget berätta att det (då) i måndags var första gången på vääääldigt länge som jag var utan husse och matte, och all annan uppmärksamhet jag har vant mig vid under julhelgerna. Inget helt lätt uppdrag för Per att 'ersätta' detta. :o)
Till sist tänkte jag visa några bilder från vår utflykt i lördags. Vi vandrade på Balsberget, där man ibland fick ta långa omvägar p.g.a. alla omkullfallna träd. På ett område där det inte var 'plockepinn' fick jag även ta ett efterlängtat spår. :o)
[Aston:] "Matte, så här såg det väl inte ut sist!".
Den som tittar riktigt noga kan t.h. i bild se något gult...det är en
av två gamla (nyfikna) tanter som trots den oländiga terrängen
tagit sig ut i skogen. Den ena med kryckor!.
Snacka om att ta grannen med sig i fallet!
En led med hinder i vägen.
God fortsättning på det nya året! Igår kom vi hem från vår tur till Jämtland. Vi har fått vara friska och har haft det jättebra.
Innan jag rapporterar från vår vintersemester tänkte jag dock berätta lite om den storm som just nu drar fram här i Skåne. Det är INTE skoj att inte kunna gå på den vanliga inomhustoaletten kan jag snabbt konstatera. Det riktigt hårda vädret kom hit till Kristianstad någon gång vid 14-tiden så vi har hittills hunnit med en kort promenad i stormen. Vet ej exakt hur hårt det blåser just här, på radion säger man iaf. storm (25m/sek) och på vissa ställen orkanbyar (33m/sek). Men hur många sekundmeter det än blåser så räcker det till! Grenar och andra lösa föremål flög runt och jag hoppade högt åt alla förpackningar, burkar m.m. som kom farande längs gatorna. Riktigt läskigt faktiskt, särskilt när man bara är 36 cm över marken liksom... Ibland blåste jag bokstavligt talat iväg...orkade liksom inte hålla emot. Det gjorde inte matte heller som i en vindby snubbalde till och klev husse på foten. På radion rapporteras det om att uppåt 150000 är utan ström, vägar är avstängda, flyg-, buss- och tågtrafik är inställd, stora gator av fälld skog har bildats och att alla som kan ska hålla sig inomhus. Och det är precis vad vi tänker göra ikväll och hoppas på att det lugnar sig lite tills imorgon!
Nu till Jämtland; vi har alltså hälsat på mattes och husses föräldrar 23/12-6/1 (åkte den 22:a och kom hem igår, den 7:e). Vi har haft det bra och för att som vanligt ta det i sann Piff&Puff-anda så har jag: enligt tradition skällt på husses morfar som har astma, öppnat en massa paket (m&h tycker att jag är som en bortskämd tvåbent 2-åring :o), åkt pulka samt jagat div. snöfordon - såsom spark, pulka och snowracer, skällt ut 4 st rådjur, sprungit som en våryster(?!) kalv i snön, jagat möss (det har varit och är sorkår) dock utan "lyckat" avslut. Andas. Jag har även busat med husses systers barn i snön, med sammetslena ögon tiggt åt mig massor av julskinka och leverpastej, legat och myst överallt och med alla som fastnat bredvid/under min oemotståndligt mysiga snuzerkropp! :o)
På vägen upp till Jämtland snöade det ganska kraftigt.
Sedan vi hade passerat Orsa flöt trafiken väldigt sakta och vidrutetorkarna kunde knappt hålla undan all snö.
Mouseover för att se hur bilen såg ut när vi kom fram.
Jag fick många paket. Både ätbara, lekbara och bärbara.
Har blivit en fena på att öppna paketen själv! :o)
En dag var vi ute och åkte pulka i en backe i Söderåsen. Några
andra var också ute så jag hade fullt upp med att jaga alla sparkar, pulkor, snowboards. Att åka något fordon själv gillade jag
däremot inte. Mycket roligare att jaga! :o)
Jag och matte "rejsar" mot mattes pappa! :o)
Mattes föräldrars hus i skir vintersol.
Utsikt över Hällberget och delar av Offerdals socken
(sett från mattes föräldrars gård).
På kvällen den 3:e kom ett ordentligt snöoväder. Försökte att
ta kort på ett fönster som så vackert täcktes av snö.
Mouseover för att se hur det samtidigt såg ut utanför.
Tänk, idag fick jag min första julklapp! Snälla barn får det redan på Lucia. :o) Det var en julklapp från mitt dagis Fåraboda. Det var en överraskning. De brukar tydligen ha det som tradition att ge alla vovvar en julklapp på Lucia. En bra tradition tycker jag. :o) Julklappen innehöll en massa roliga saker såsom en fresbee, olika pipleksaker, en boll, en tross och lite gotta.
I fredags hade faktiskt jag med mig en liten överraskning till dem. Jag, nåja matte och husse då...hade krullat s.k. lussebullar som vi la vi i en 'julkorg' till mina dagisfröknar (två killar).
Matte och jag har som sagt var tränat en dag i veckan med Karna och Ebba denna termin. Det har varit toppen för oss att få träna med lite 'störning' som matte kallar det. Men det brukar var ganska jobbiga pass då matte och Karna hinner göra så många saker med oss, då vi bara är två vovvar som tränar. Effektivt och bra brukar de säga, jobbigt och bra säger då jag. Ett exempel på hur trött man kan vara efter ett pass ser ni en bit nedan. Matte satte sig i min biabädd och jag var mycket snabb med att inta hennes knä och lägga min nos i henne näve. Somnade på mindre än 30 sekunder! :o)
I fredags (10 Dec) var min tjejkompis schabradoren Tilly hos oss, då hennes matte var på julfest med sitt jobb. Det är alltid skoj att busa med henne, hon är så snäll. Jag gillar henne *rodnar* och när vi har busat oss trötta lägger jag mig gärna väldigt nära henne. Antingen vid hennes mage eller på hennes tassar. :o)
Snälla barn får julklappar redan på Lucia! :o)
Jag bakade lussebullar till mitt dagis förra veckan.
Så här trötta var vi efter det senaste träningspasset med
Karna och Ebba. Jupp, matte sitter i min biabädd och jag har
somnat med min nos i hennes hand.
I fredags var Tilly hos oss när hennes matte var på
julfest med sitt jobb. En skojjig kväll med andra ord!
Jag ligger gärna nära henne...eller på. :o)
Jag lever! Ja, om någon undrade alltså.... Med anledning av mina ofrekventa dagboksanteckningar kanske det är bäst att börja med att klargöra detta faktum. Jag inte bara lever utan mår t.o.m. finemang! Kanske kunde få lite mera leverpastej eller så men annars har jag inga klagomål. Husse var sjuk i början av denna vecka så då fick jag vara hemma för vård av sjuk husse. Det var helt ok! Jag 'helade' honom med hela min kropp. Ja, jag låg och snuzade intill honom i tre dagar alltså. :o)
Nu är husse frisk igen och jag har som vanligt varit på dagiset. Idag (sön) har vi varit ut på en blåsig utflykt till Åhus. Inne i skogen blåste det dock inte så mycket och jag fick gå ett mycket efterlängtat spår. Annars har matte och husse hjälpt Sixtens m&h med att renovera/flytta till sitt nya hus, de senaste två helgerna. Så Sixten och jag har busat runt i flyttkaoset. Har efter bästa förmåga försöka trösta Sixten som är alldeles förrvirrad och smått förtvivlad i sin situation....hans hem har flyttats....till ett KAOS....men det kommer nog att bli bra så småningom.
Sedan kan jag passa på att berätta att jag fick bli lite skra... (äh jag menar bara på min vakt alltså!) ...här om kvällen. Någon sköt nämligen fyrverkerier ovanför mitt (och mattes) huvud när vi var ute på 'nattarundan'. Jo, jag måste erkänna att jag blev SKITSKRAJ! Matte försökte låta glad och positiv men mig lurar hon inte. Inte när någon fiser i megafon på himlen och sedan skjuter, samtidigt som allt blir ljust! Jag har sett sådant förr men inte sådär mitt ovanför huvudet...från ingen stans liksom. Jag tappade 'fotfästet' helt och blev för en stund okontaktbar och sedan när vi kom in ville jag klämma in mig under skohyllan. Men det gick tyvärr inte....så jag stod som en staty och bara skakade en lång stund. M&h försökte prata med mig men det fortsatte att smälla några gånger till och jag var säker på att min sista stund snart var kommen. Det var den ju lyckligtvis inte men det var INTE kul kan jag berätta. Det tog en lång stund innan jag slutade skaka. Behöver jag tillägga att både jag och m&h ogillar folk som skuter raketer mitt i ett bostadsområde... på en helt vanlig onsdagskväll.... (förmodligen för att nyårsraketerna redan har börjats säljas på vissa s.k. lågprismarknader... **grr*)
Om vi börjar med det där om att lura/promenera m&h på nerverna så kan jag bara berätta att två tjejer på mitt dagis löper, så jag har haft lite myror i kroppen om ni fattar vad jag menar... Matte o husse kallade mig 'osalig ande' ett tag då jag två nätter i rad vankade köket-hallen-tur-o-retur-tusen-gånger (jo, tjeena att jag gjorde sen då). Det roliga i kråksvängen var att första natten, innan de visste vad som var på gång, blev matte så orolig för mig (alt. trött på att aldrig få sova...) så att hon lyfte upp mig i sängen(!) så att jag fick sova där resten av natten. :o) Fast redan andra natten, sedan min ena dagishusse berättat vad som stod på (deras Dobberman hade haft exakt samma nattliga aktiviteter för sig) så stängde m&h bara sovrumsdörren... :o(
Förra helgen hälsade vi på Ebba-Släbba & Co. (inga bilder tyvärr) och på lördagen var vi till Söderåsens nationalpark och vandrade, se bilder nedan.
Skäralid, en av den 625 hektar stooora parkens vackra éntrer.
Utsikt från det s.k. Hjortsprånget ner mot Skäralid.
I parken finns det flera härliga vandringsleder.
Fikapaus - "...och vad får jag då?!?"
Jag é söt och husse elak.
Två år gammal men kan fortfarande lätt plocka fram valp-looken. :o)
Jupp, kalenderpojke för Juni månad. Matte jobbar ju på Önskefoto där man gör s.k. fotokalendrar med kundernas egna bilder och nu skulle de börja att samarbete med en fotobutik här i Kristianstad och på så sätt hamnade jag i skyltfönstret på Allfoto.
Exponerad kalenderpojke...Juni-pojken närmare bestämt.
Senaste nytt: Jag har varit till veterinären och fått min tvåårsspruta. Skulle även skrapa mina tänder men vet. tittade bara på mina tänder och tyckte att jag hade fina tänder. Pilutta m&h som trodde att de behövde skrapas. :o) Har tränat ihop med Ebba och Karna ett par ggr, se bilder hos Ebba. Vi har kört spår och uppletande. Skoj, men det är så synd att det inte är ljust ute så länge nu, kvällarna blir så korta.
I helgen har det varit toppenväder och idag har jag spårat. Eftersom flera spår har blivit lite 'konstiga' p.g.a. mörker/störning m.m. de senaste gångerna skulle matte lägga ett 'enkelt och störningsfritt motivationshöjande spår' idag. Men kan ni tänka er vad som hände? Jo, det brann ute i skogen där matte gick och la mitt spår och brandkåren kom! Men de hann släcka och åka igen innan det var dax för oss att ta spåret. M&h tror antingen att åskan tänt eld på trädet (som brann) eller så hade något självantänt/alt. slarviga människor... Gissa om matte kom av sig i spårläggande när....WIIIIOOO, WIIIIIOOOO, blinka, blinka (brandbilarna) kom mitt i skogen, bara ca 100 meter från där hon gick. Hur som helst slutade allt väl, med ett släckt träd. Och spåret gick som 'på räls', med härlig iver och 'BINGO' på alla apporterna! :o)
Spår är livet - för en kille med nos!
På strandpromenad - Matte: Vad är det här för fin sten?
DET ÄR EN MANET!!
Jag gör uppletande, d.v.s. letar rätt på min boll.
Trött vovve förvandlas lätt till en 'Big MacAston' :o)